TENDAL

Under 1800-talet upp­lev­de den mex­i­kans­ka rep­in­du­strin en eko­no­misk boom, främst på Yuca­tan­halvön. Med ankoms­ten av plast­ba­se­ra­de syn­te­tis­ka rep mins­ka­de pro­duk­tio­nen av natur­li­ga rep, en indu­stri som idag för till en mar­gi­na­li­se­rad till­va­ro. I över­gång­en till en post­fos­sil värld kan pre­fos­si­la indust­ri­el­la tek­ni­ker visa vägen mot en mer håll­bar produktionskultur.

Ten­dal föd­des ur en reflek­tion över sam­ti­da arki­tek­tur och ur en öns­kan att utfors­ka basa­la mate­ri­al, rep och trä. Pavil­jong­en refe­re­rar till tra­di­tio­nell tork­ning av hene­quen­fib­rer och leker sam­ti­digt med klas­sis­ka arki­tek­to­nis­ka ele­ment som kor­ri­do­rer, rum, väg­gar och por­ti­ker för att ska­pa en kort­va­rig arki­tek­to­nisk upp­le­vel­se som främst kän­ne­teck­nas av dess materialanvändning.

Pavil­jong­en kan mon­te­ras och demon­te­ras snabbt utan behov av spe­ci­a­li­se­rad arbets­kraft, ens egna hän­der och van­li­ga verk­tyg räc­ker för att byg­ga den. Den är utfor­mad för att mini­me­ra kap­ning och hål­tag­ning av mate­ri­a­let. När de två vec­kor­nas utställ­ning är över kan mate­ri­a­len lätt åter­an­vän­das eller återvinnas.